En trött person.
Det har varit så mycket de senaste månaderna och den här veckan har varit häktisk, så jag tror att jag måste få lite lugn. Vi flyttade i lördags, städade ur lägenheten i söndags och sen har jag varit på praktik måndag och tisdag + att jag har stått och packat upp kartonger till tolv på natten. Jag är slut. Utmattad. Gråtfärdig och vet inte riktigt var jag har mina känslor faktiskt. Jag är glad över att ha flyttat tillbaka, det var så jag ville ha det, samtidigt som man har levt i en annan lägenhet i flera månader nu.. Olivias första tid i livet och där finns självklart en hel del minnen. Dessa minnen gör ju att oavsett om man ogillat läget så tyckte jag ju om lägenheten och alla minnen med henne i den har smällt nu i efterhand. När vi städade ur lägenheten gick jag runt och försökte få den där "åh så sorligt"-känslan, men den infann sig inte. Det är nu i efterhand som det kommer. Jag ångrar inte flytten som sagt för jag vill/ville flytta. Det är alla händelser de senaste månaderna som gör att man känner sig ostabil. Inte nog med det så har sambon svårt att få ledigt från jobbet och jag ska vara ute på praktik, men kommer inte kunna vara ute mer än några dagar i veckan, men jag vill inte att min handledare ska känna att hon får press på sig från ledningen över att jag "inte sköter mig och är där alla dagar som man ska" om man nu säger så. Men jag kan verkligen inte lösa det här på nått sätt. Det här är nog en av de gångerna jag känner att nu MÅSTE jag lugna ner mig för att må bra, men jag har tyvärr inte tid att lugna ner mig nu... men snart!
