Desto längre jag går, ju mer verkligt blir det. Idag är bara en sån där dag när jag helt enkelt bara njuter! Jag vill egentligen bara skrika ut min lycka, men den håller jag hemlig ett tag till. Alla vet inte ännu och så får det vara tills efter KUB. Jag tycker magen börjar växa på riktigt nu. På morgonen när jag vaknar får jag nästan en känsla av växtvärk eller träningsvärk, som om den har arbetat för fullt när jag sover. Sen är det väl inte så konstigt, vart man än läser står det att man i runt v.14 har en synlig mage och jag går in i vecka 12 på torsdag. Tiden går på nått sätt väldigt fort. När man tänker efter så är det bara den här sommaren som ska förbi, sen får vi vår bebis i början av hösten. Wow! Barnmorskan sa att personer som genomgått ivf får bara gå över tiden med en vecka till skillnad från andra som får gå över två eller till och med fler veckor. Så då vet vi med säkerhet att det blir ett oktoberbarn! Den 17 oktober. Ett magiskt nummer just nu. Tänk.. på torsdag är det 3 månader. När jag är färdig med min vfu har jag gått 4,5 månader. Ohhh.. undra om det är en pojke eller en flicka? Alla är så säkra på att det är en flicka, men jag lutar mer åt en pojke, vet inte varför egentligen, bara känns så. Ja, vi får väl se om några veckor. Vi kommer ta reda på det om korven behagar att ligga i rätt läge. Nu längtar jag till KUB för i mitt huvud finns det inga fel, *peppar peppar ta i trä* så jag längtar bara till ultraljudet så vi får se korven!